Den Gyllene Gripen gästade CFO:s 70-årsjubileum

På mor­go­nen den 29 mars sam­man­strå­la­de 31 rese­nä­rer, brö­der med respek­ti­ve, vid Klos­ter­ga­tan 11 i Lin­kö­ping för att med buss åka till Köpen­hamn och vår vän­loge Cubus Fre­de­ri­ci Octa­vi (CFO) för att fira deras 70-års­ju­bi­le­um.
Rese­le­da­re var bro­der Peter Morén, och vår säk­re buss­chauf­för var fOM i GG, bro­der Tor­björn Bost­röm.
Två brö­der med respek­ti­ve häm­ta­des upp i Mjöl­by, och stäm­ning­en var hög från start, och inte blev den säm­re av att fOM, bro­der Clas­se Ström­berg, hade ord­nat färddryck. OM Mag­nus Thorén häl­sa­de alla väl­kom­na till GG:s resa till Köpen­hamn, och öns­ka­de alla en trev­lig resa.
Vår för­näm­li­ge rese­le­da­re hade ord­nat en bild­bin­go, där det gäll­de att krys­sa för bil­der på plat­ser och skyl­tar vi pas­se­ra­de. Full­vär­dig vin­na­re blev bro­der Ste­fan Kal­me­lid, som till­hör Den Gyl­le­ne Cir­keln, vil­ket väck­te del­ta­gar­nas jubel. Söder om Jön­kö­ping var det rast vila, och vi inmun­di­ga­de fan­tas­tiskt god med­havd mat med till­hö­ran­de dryck, mat som rese­le­da­ren för­tjänst­fullt inför­skaf­fat från Lan­de­ryds golf­ba­nas restau­rang, och dryck som Clas­se inhand­lat.
Tröt­ta men gla­da anlän­de vi till vårt hotell, Hotel Öster­port, på efter­mid­da­gen. Efter att alla hade gjort sig hem­mas­tad­da på sina rum och vilat en stund, gick vi till restau­rang S:t Peters­borg där vi intog en god Wie­ner­schnit­zel och hade myc­ket god sam­va­ro med någ­ra av våra vän­ner från CFO, en förs­ta för­bröd­ring och för någ­ra av oss kära åter­se­en­den.
På lör­da­gen var vi ledi­ga till kloc­kan 14.15, och de fles­ta av oss pro­me­ne­ra­de i ett Köpen­hamn som möt­te oss med ett under­bart soligt väder.

En buss häm­ta­de oss sedan vid vårt hotell och trans­por­te­ra­de oss till Dans­ka Fri­mu­ra­re­or­dens Stam­hus i Köpen­hamn, där vi möt­tes av vår vän Klavs Kofo­ed, fCM i CFO. Det mås­te tilläg­gas att OM i CFO, bro­der Mogens Mor­ten­sen, vid deras hög­tids­dag utnämnt bro­der Klavs till Svensk Kon­sul i CFO. Bro­der Klavs har i tret­ton år skött kon­tak­ter­na med GG på ett otro­ligt för­tjänst­fullt sätt, och vi ser verk­li­gen fram emot att på det­ta sätt få fort­sät­ta ha kon­tak­ten med CFO via bro­der Klavs. Kon­tak­ten för­säm­ras inte av att bro­der Klavs talar fel­fri svens­ka, vil­ket OM i GG är myc­ket tack­sam för.

Fes­ten med CFO och GG bör­ja­de med ett glas vin i Armi­ger­sa­len, och åter­i­gen blev det många kära åter­se­en­den. Vi blev sedan i pro­ces­sion inför­da till­sam­mans med våra damer i Johan­nes­sa­len för Fest­loge, vil­ket inne­bar Dam­loge. Under­teck­nad kän­de sig myc­ket hed­rad då jag pla­ce­ra­des till väns­ter om OM, bro­der Mogens, det var en fan­tas­tisk syn att från podi­et se salen fyl­las av damer i finas­te fest­blå­san och brö­der i sina sti­li­ga frac­kar. Logen öpp­na­des och slu­ta­des som en Johan­nesloge, trots att CFO är en Andre­as­loge, och fyll­des i övrigt av OM:s tal samt fan­tas­tisk musik fram­förd på fly­gel. Efter att i pro­ces­sion ha bli­vit för­da ut ur loge­lo­ka­len, sam­la­des vi i Per­go­la­nen där vi kun­de släc­ka törsten med vin eller öl.
Sedan bör­ja­de fest­mål­ti­den, även då blev vis­sa av oss till­sam­mans med våra damer inför­da i pro­ces­sion.

Vi var näs­tan 200 per­so­ner när­va­ran­de vid fes­ten i Stam­hu­sets fan­tas­tis­ka mål­tids­lo­kal. Efter för­rät­ten höll vår fOM, Clas­se Ström­berg, talet till damer­na. Clas­se är en ruti­ne­rad tala­re, även till damer­na, och trots att han var något lite pro­vo­ce­ran­de blev han inte kas­tad i någon pool (vil­ket har hänt tidi­ga­re i Clas­ses och min gemen­sam­ma histo­ria). Efter huvud­rät­ten höll GG:s OM, bro­der Mag­nus Thorén, tal till CFO. Talet utgick från Öster­göt­lands land­skaps­djur, knölsva­nen, vil­ket tilli­ka är Dan­marks national­få­gel. Sva­nar hål­ler all­tid ihop som par, de kom­mer all­tid till­ba­ka till sin häck­nings­plats, och de upp­fost­rar till­sam­mans sina ung­ar.

Talet inne­höll
ock­så en jäm­fö­rel­se mel­lan Den fula Ankung­en och CFO, dock inte utef­ter CFO:s utse­en­de, utan med anled­ning av att CFO är en så ung loge, medan GG är en gam­mal loge, hela 209 år gam­mal. Sym­bo­li­ken är enkel, CFO och GG är som ett gam­malt svan­par som tro­get hål­ler ihop, och som till­sam­mans ser till att ”upp­fost­ra” våra barn, våra unga brö­der. En gåva till­ver­kad av Kane­vads i Gam­la Lin­kö­ping före­stäl­lan­de ett svan­par som fly­ger till­sam­mans över­läm­na­des till CFO som min­ne av att de under året fyl­ler 70 år.

Bro­der Mogens höll
sedan ett inspi­re­rat tal till fest­del­ta­gar­na. Kaf­fe och des­sert intogs sedan i de intil­lig­gan­de rum­men, med för­ma­ning­en att alla skul­le vara till­ba­ka i fest­sa­len kloc­kan 21.00, och alla skul­le tit­ta på den bort­re väg­gen i salen.
Kloc­kan 21.00 stod vid där, och lydi­ga som vi är, stir­ra­de vi på den sto­ra väg­gen. Då kloc­kan slog sänk­tes väg­gen lång­samt, och stor­bands­mu­sik bör­ja­de lju­da. Bakom väg­gen syn­tes så små­ning­om ett 18 man­na­band, Tux­e­do Swing Band. Musi­ken var fan­tas­tiskt bra, och snart sågs her­rar bju­da upp de vack­ra damer­na, och dans­gol­vet fyll­des till brist­nings­grän­sen.

Vi tac­kar våra vän­ner
i CFO för en fan­tas­tisk fest, en fest som vi trod­de hand­la­de om att de fyl­ler 70 år i år, men nej, fes­ten var för att GG, vän­lo­gen sedan 1961, kom på besök. Sitt jubi­le­um firar de i höst, lite lugnt, ”eftersom 70 inte är så myc­ket att fira, vi vän­tar till 75 att fira” som OM Mogens uttryck­te sig. Så nu ser vi fram emot firan­de om fem år. Men innan dess kom­mer våra dans­ka vän­ner natur­ligt­vis till oss i Lin­kö­ping.

På sön­da­gen las­ta­de vi in oss i bus­sen, redo för hem­färd. Som tra­di­tio­nen bju­der då vi är hos CFO, stan­na­de vi till vid Gam­le Hum­le­baek­kro där vi intog smör­re­bröd till­sam­mans med någ­ra av våra dans­ka brö­der. Åter­i­gen var stäm­ning­en hög, det var knappt man hör­de vad man tänk­te. Efter kra­mar och löf­ten om åter­se­en­de med våra dans­ka vän­ner, påbör­ja­de vi sedan vår resa hem till Lin­kö­ping. För­u­tom en två tim­mar lång vän­tan på motor­vä­gen norr om Örkel­ljunga på grund av att ett last­bils­släp brann, så gick resan hem ock­så bra. Tack Tor­björn Bost­röm, och tack Peter Morén för att du fix­at allt så fan­tas­tiskt bra!

Text: Mag­nus Thorén OM i Den Gyl­le­ne Gri­pen

Sök inlägg