Poetisk PM-installation i Linköping

Två stormästare kom för att se Magnus Engström installera sig som provinsialmästare, tv nuvarande Ordens Stormästarer Anders Strömberg och th förutvarande stormästaren Anders Fahlman. Foto: Håkan Wasén
Två stor­mäs­ta­re kom för att se Mag­nus Eng­ström instal­le­ra sig som pro­vin­si­al­mäs­ta­re, tv nuva­ran­de Ordens Stor­mäs­ta­re Anders Ström­berg och th för­ut­va­ran­de stor­mäs­ta­ren Anders Fahl­man. Foto: Håkan Wasén

Så kom änt­li­gen den sto­ra dagen som alla hade vän­tat på. Och det blev en fan­tas­tisk dag med poe­si och röran­de ögon­blick och en sam­ling av rid­da­re och kom­men­dö­rer vi inte sett maken till.
Jo det hand­lar för­stås om när Mag­nus Eng­ström instal­le­ra­de sig som Öst­gö­ta Pro­vin­si­al­lo­ges nye pro­vin­si­al­mäs­ta­re.
Redan 5 mars var sista dagen för att anmä­la sig till den efter­föl­jan­de bröd­ramål­ti­den och det blev mer än full­satt i både kapi­tel­sa­len och mat­sa­len.
Det är en inte så van­lig syn att se en sal full­pac­kad med fri­mu­ra­re. En mäk­tig och varm käns­la, både utom och inom­bords.

Ordens kansler och sigillbevarare Torsten Bergström träffade Henrik Wikström,kapitelmästare i finska Stor Capitlet vid installationsminglet.. Foto: Håkan Wasén.
Ordens kans­ler och sigill­be­va­ra­re Tor­sten Berg­ström träf­fa­de Hen­rik Wikström,kapitelmästare i fins­ka Stor Capit­let vid instal­la­tions­ming­let.. Foto: Håkan Wasén.

En rad celeb­ra gäs­ter fanns på plats inklu­si­ve Stor­mäs­ta­ren Anders Ström­berg och för­ut­va­ran­de stor­mäs­ta­ren Anders Fahl­man.
Kapi­tel­mäs­ta­ren Hen­rik Wik­ström kom från Stor Capit­let i Fin­land likaså  ord­fö­ran­de mäs­ta­ren Jens Christi­an Mik­kel­sen för logen Vest­fold i Nor­ge (Den Gyl­le­ne Cir­kelns nors­ka vän­loge).
Dess­utom pro­vin­si­al­mäs­ta­re från Stock­holm, Skå­ne och Värm­land. Och även Göte­borg i form av  pro­vin­si­al­mäs­ta­re och Lin­kö­pings­so­nen Göran Sjö­dell.
-All­tid roligt att kom­ma till­ba­ka till min gam­la skol­stad Lin­kö­ping, sade han under ming­let före instal­la­tio­nen i Atri­um.
Ming­la­de gjor­de ock­så kapi­tel­mäs­ta­ren Hen­rik Wik­ström från Stor Capit­let med Tor­sten Berg­ström, Ordens sigill­be­va­ra­re och kans­ler.
– Den här stun­den före är ock­så vik­tig, mena­de Tor­sten Berg­ström.
-Att få kom­ma till­sam­mans och träf­fa and­ra brö­der från hela Sve­ri­ge och även Nor­ge och Fin­land.
Och sam­ma sak sade brö­der­na från Vest­fold i Nor­ge, Tor­björn Hest­nes, för­ut­va­ran­de OM  och Jens Christi­an Mik­kel­sen, nuva­ran­de OM.

Claes-Göran Thorell bar som så många "svart-vitt" medan Ordens högste prelat Leif Norrgård lyste som en blomma i en gräsmatta i sin fina dräkt. Foto: Håkan Wasén
Claes-Göran Tho­rell bar som så många “svart-vitt” medan Ordens högs­te pre­lat Leif Norr­gård lys­te som en blom­ma i en gräs­mat­ta i sin fina dräkt. Foto: Håkan Wasén

I ming­let av svart-vita frac­kar lys­te någ­ra brö­der som blom­mor på en gräs­mat­ta. Det var rid­dar­na i Carl XIII:s orden i dräk­ter­na från 1800-talets bör­jan och leda­mo­ten, tilli­ka Ordens högs­te pre­lat, Leif Norr­gård i mag­ni­fik präst­dräkt.
Så blev det instal­la­tion av vil­ket ing­et kan avslö­jas för­u­tom vår nye pro­vin­si­al­mäs­ta­re tal.
I talet tog Mag­nus Eng­ström upp det senas­te årets tur­bu­lens kring byg­get av en ny hotell­del i Linköping,vilket blev dyra­re än beräk­nat vil­ket utlös­te en till­fäl­lig eko­no­misk kris.
Han tala­de även om den otrygg­het som råder i värl­den.

Här i allt det­ta finns det alltjämt en vik­tig plats för vår fri­mu­raror­den. Orden står som en garant för att för­med­la tid­lö­sa vär­den som är livs­be­ja­kan­de och som leder till inre trygg­het, gläd­je och frid. Vi brö­der har genom vårt fri­mu­re­ri möj­lig­he­ten att fyl­la våra hjär­tan med san­ning och ljus. Det ger oss den väg­led­ning och den styr­ka som behövs för att vi ska kun­na leva på ett livs­be­ja­kan­de sätt och för att påvi­sa det goda i män­ni­skan och i vår värld.
Under de 12 senas­te måna­der­na har vi gått från att varit på ran­den till lik­vi­di­tets­kon­kurs i tvist med byg­gent­re­pre­nö­ren till att vi idag har nått fram till för­valt­nings­fas av vår fan­tas­tis­ka fas­tig­het och med att ha åter­e­ta­ble­rat en sta­bil eko­no­mi. Den kris­med­ve­ten­het läget ska­pa­de hos brö­der­na föd­de fram en vi-anda i vår för­del­ning som sak­nar mot­styc­ke. Genom god­hjär­ta­de insat­ser på många hän­der ska­pa­des för­ut­sätt­ning­ar att ta oss ut ur den pre­kä­ra situ­a­tion vi ham­nat i. Som er leda­re, er nye Pro­vin­si­al­mäs­ta­re, har jag många att tac­ka, för de myc­ket fina insat­ser som ner­lagts.” ( Se även fot­not )
Under den efter­föl­jan­de bröd­ramål­ti­den hölls många tal till Mag­nus Eng­ström.
Stor­mäs­ta­ren Anders Ström­berg gra­tu­le­ra­de.
Claes-Göran Ström­berg och Lennart Fah­lén sjöng sin häls­ning till Mag­nus. Det häl­sa­des från både nors­ka och fins­ka fri­mu­ra­re. Från fadd­rar och från OMO-grup­pen och pre­sen­ter läm­na­des i mängd.
Och fri­mu­ra­rekö­ren bidrog med myc­ket skön­sång.

Peter Granstam fick ett varmt tack för sina insatser av Stormästaren.Foto: Håkan Wasén
Peter Gran­stam fick ett varmt tack för sina insat­ser av Stor­mäs­ta­ren. Foto: Håkan Wasén

Ett annat inslag var Stor­mäs­ta­rens var­ma tack­tal till för­ut­va­ran­de PM Peter Gran­stam vil­ken fått bära ett stort lass när bygg­kri­sen inträf­fa­de.
Stor­mäs­ta­ren sat­te teck­net den gyl­le­ne lagerkran­sen på Peters bröst och sade bland annat:

Du skall bära det med gläd­je för det arbe­te du utfört i hela din för­del­ning. Varmt inner­ligt och bro­der­ligt tack för det arbe­te och den entu­si­asm du lagt ned . Jag hop­pas nu att du får nju­ta av det ritu­el­la arbe­te som du fått avstå ifrån de senas­te åren.

Ett lite ovän­tat men fint och röran­de inslag blev Mag­nus Eng­ströms ”tack­tal, utfor­mat som en dikt. Den får avslu­ta den här arti­keln om instal­la­tio­nen eftersom den så väl åter­ger fri­mu­re­ri och nye pro­vin­si­al­mäs­ta­ren Mag­nus Eng­ströms per­son­lig­het.

Hål genom kulis­sen

Som ett hål genom kulis­sen,
Jag anar en annan dimen­sion
Inom mig bor en kun­skap,
min evi­ga kom­pan­jon

För­lå­ten räm­na­de för ordet,
det vack­ra träd­de fram
Viss­he­tens strå­lar ersat­te mörk­ret,
Jag omslöts av regn­bå­gens prakt­ful­la famn

Fyra steg in i det nya,
nya steg men ändå på väl­be­kant stig
Väg­ledd mot den plats i mitt inre,
Där kun­ska­pen ger mig inre frid

Under söderns him­mel jag fin­ner mitt jag,
mitt inre ger mig styr­ka att se och för­stå
där den okun­ni­ges blick ännu är svag

Blir jag en hörn­sten, i den högs­tes tem­pel,
En slät, pole­rad, att stap­la and­ra ste­nar på?
Visst vill jag bli kun­nig, en mäs­ta­re att lysa,
And­ra brö­der jag då till­mö­tes mås­te gå

Mäs­ta­re ikväll men hur är det i mor­gon?
Åter sam­ma resa fast med tyd­li­ga­re mis­sion
Som ett hål genom kulis­sen,
Jag anar en annan dimen­sion.

Text och foto: Håkan Wasén

Fot­not: Talet kan läsas i sin hel­het på den­na länk: Instal­la­tions­tal 23 mars 2019

OBS att  en liten del ritu­ell infor­ma­tion i bör­jan stru­kits och ersatts med punk­ter.

Sök inlägg