Fyratusende recipienden i Jönköping!

Ett sådant här ögon­blick kom­mer inte ofta och fira­des med en skål.. Att få reci­pi­e­ra ett jämnt tusen­de av reci­pi­en­ter. Det sked­de i Den Mel­lers­ta Pela­ren när den 4 000:e reci­pi­en­den mot­togs i logen.

Den 17 novem­ber 2018 nåd­de St. Johan­neslo­gen, Den Mel­lers­ta Pela­ren i Jön­kö­ping, en histo­risk mil­stol­pe – den fyra­tu­sen­de reci­pi­en­den sedan logens grun­dan­de år 1800. Det kom att bli en kväll en fri­mu­ra­re sent skul­le glöm­ma med sång, histo­ris­ka till­ba­kablic­kar och fram­förallt bröd­ra­skap.

Säl­lan har Jön­kö­pings fri­mu­rar­hus väl­kom­nat så många brö­der av grad I till III under en sam­man­komst. Sjut­tio­en små­lands­mu­ra­re till­sam­mans med ytter­li­ga­re lång­vä­ga gäs­ter sam­la­des i bib­li­o­te­ket för ming­el, dryck och till­tugg. Trots bib­li­o­te­kets rymd, tjoc­ka tex­tili­er och all­var­li­ga por­trätt spred sig ett hög­ljutt och sorl av upp­rym­da och för­vän­tans­ful­la brö­der. Den­na atmo­sfär följ­de genom hela kväl­len och långt in på små­tim­mar­na.

Recep­tio­nen i grad I som efter­följ­de utför­des med bravur av kväl­lens ämbets­män, de tjänst­gö­ran­de brö­der­na i grad I till III och alla när­va­ran­de brö­der. Det bjöds på skön­sång i sann fri­mu­re­risk anda av Erik Matts­son, ackom­pan­je­rat av Johan Bjen­ning på orgel. Kväl­lens tal­man Peter Johanns­son, höll ett histo­riskt tal den­na histo­ris­ka afton. Talet som använ­des för kväl­len var det tal som hölls av Tor­björn Wik­mark när den sis­te av de kung­li­ga stor­mäs­tar­na, H.K.H. Prins Ber­til reci­pi­e­ra­de i St. Johan­neslo­gen Den nor­dis­ka förs­ta i grad I, den 3 okto­ber 1947.

Sena­re under kväl­len hölls en bröd­ramål­tid för att fira den fyra­tu­sen­de reci­pi­en­den. Det var dock inte bara reci­pi­en­den som hyl­la­des, utan även alla tidi­ga­re brö­der samt alla nu verk­sam­ma brö­der. Under mid­da­gen berät­ta­des fle­ra histo­ris­ka anek­do­ter om tidi­ga­re reci­pi­en­der från de för­ra århund­ra­de­na.
Den högt upp­lys­te bro­dern Nils Lun­dqvist, deko­re­rad med Prins Ber­tils fri­murar­me­dalj, höll ett spän­nan­de anfö­ran­de om hur den förs­ta fri­mu­rar­lo­ka­len i Jön­kö­ping kom till, samt när den förs­ta reci­pi­en­den, Lud­vig Hegg,  ned­teck­na­des i med­lemsma­tri­keln. Han fick matri­kel­num­mer 1.

När fri­her­ren och översten Wil­helm Ben­net skul­le grun­da fri­mu­re­ri­et i Jön­kö­ping sak­na­des en lämp­lig lokal att hål­la sam­man­koms­ter­na. Wil­helm kom över en lägen­het och frå­ga­de dess äga­re Lud­vig Hegg, sta­dens bunt­ma­kar­mäs­ta­re om det skul­le gå bra att även fri­mu­ra­re sam­la­des i den­na lägen­het. Lud­vig Hegg blev dock inte bara Jön­kö­pings­lo­gens förs­ta hyresvärd, utan även den förs­ta fri­murar­bro­der som reci­pi­e­ra­de i Jön­kö­ping den 29 okto­ber år 1800.

Under kväl­len fort­sat­te de histo­ris­ka insla­gen i syf­te att hyl­la alla de tidi­ga­re brö­der­na. Den fri­mu­re­ris­ka histo­ri­e­lek­tio­nen gjor­de ned­slag med en kort berät­tel­se kring recep­tio­nen av den tusen­de, tvåtu­sen­de och tre­tu­sen­de bro­dern som skri­vits in i Jön­kö­pings matri­kel. Avslut­nings­vis höll den fyra­tu­sen­de reci­pi­en­den ett fint och tänk­värt tack­tal till Ord­fö­ran­de­mäs­ta­ren och de när­va­ran­de brö­der­na.

Av Peter Johans­son

 

Sök inlägg