Talmän drog till stamhuset i Stockholm

Fyra tal­män verk­sam­ma i Johan­nes­gra­der­na i Lin­kö­ping drog till stam­hu­set i Stock­holm. Med sig till­ba­ka fick de en syn på barm­här­tig­het och någ­ra tips och nya infalls­vinklar i kons­ten att få våra nya brö­der att stan­na kvar.

Att en del nya brö­der läm­nar oss är ing­en hem­lig­het. I S:t Jakob pågår ett stän­digt arbe­te med  under­vis­ning, intres­san­ta semi­na­ri­er men även famil­jear­range­mang, i syf­te att behål­la brö­der­na.

Ulf Lindgren visade upp skatter som haft sin hemvist hos frimurarna ända sedan slutet av 1700-talet. Foto :Håkan Wasén
Ulf Lind­gren visa­de upp skat­ter som haft sin hem­vist hos fri­mu­rar­na ända sedan slu­tet av 1700-talet. Foto :Håkan Wasén

Tal­män­nens insats spe­lar ock­så en roll eftersom de i sin utöv­ning har ett spel­rum för hur de vill utfor­ma det de säger till de nya reci­pi­en­ter­na och att det ock­så kan påver­ka dem i posi­tiv rikt­ning.

S:t Jacobs förs­te tal­man, Johan­nes Söder­berg, har tagit ini­ti­a­tiv till bröd­ra­träf­far med de nya­re brö­der­na. Den senas­te i natur­skön mil­jö vid präst­går­den Vård­näs blev en suc­cé med många intres­san­ta dis­kus­sio­ner.

Träf­far­na har fort­satt, den senas­te mån­da­gen 22 okto­ber.

Men även tal­män behö­ver inspi­ra­tion.

Så fyra tal­män, för­u­tom under­teck­nad, Johan­nes Söder­berg, Hans Gra­nath och Jör­gen Sun­de­born, sat­te sig i bil och drog till Stock­holm en lör­dag för en tal­mans­dag.

I stam­hu­set i Stock­holm vän­ta­de Ulf Lind­gren, en känd per­son i det svens­ka fri­mu­re­ri­et. Präst­vigd men ett för­flu­tet som svensk rek­tor för fransk sko­la.

Ini­ti­a­tiv­ta­ga­re till den histo­ris­ka logen La Lumiè­re, Lju­set, som genom­för loger i 1700-tal­san­da.

Ulf är ock­så en åter­kom­man­de före­lä­sa­re  i Lin­kö­ping och har hål­lit intres­san­ta före­drag om både hur ritu­a­ler­na sett ut på 1700-talet och hur och var­för de änd­rats till den form de har idag

För alla, utom under­teck­nad, var det förs­ta gång­en i stam­hu­set. Vis­ning­en blev intres­sant och grund­lig.

Trots tidi­ga­re besök kän­des ett före­mål myc­ket spe­ci­ellt, ett spe­ci­fikt före­mål som använts ända sedan 1799.  Genom allas huvu­den for säkert tan­ken på hur många hund­ra eller kanske tusen  fri­mu­ra­re som fått se före­må­let genom åren. Kanske en av mina anfäder,som reci­pi­e­ra­de  i Stock­holm 1793, ock­så hål­lit i före­må­let?
Om man får berät­ta vad det är ut0m loge? Nja,därom tvis­ta de lär­de.

Efter piz­za på stan blev det tid för en myc­ket intres­sant dis­kus­sion.

Att en del nya brö­der  ald­rig åter­kom­mer efter recep­tio­nen är ett feno­men som givet­vis dis­ku­te­ra­des. Beror det på brist­fäl­lig gall­ring eller att fadd­rar­na inte enga­ge­rar sig till­räck­ligt?

Ulf Lindgren,tv, mötte talmännen i Linköping och bjöd Johannes Söderber,Hans Granath och Jörgen Sundeborn på poriovsittning i Riddarsalen och interessant diskussionom barmhärtighet.Foto:Håkan Wasén
Ulf Lindgren,tv, möt­te tal­män­nen i Lin­kö­ping och bjöd Johan­nes Söderberg,Hans Gra­nath och Jör­gen Sun­de­born på provsitt­ning i Rid­darsa­len och intres­sant dis­kus­sion om barmhärtighet.Foto:Håkan Wasén

Alla var ense om att stor vikt mås­te fäs­tas vid den frå­gan men att det ock­så gäll­de att tidigt se vad den even­tu­el­le nye bro­dern för­vän­tar sig av fri­mu­re­ri­et.

Ulf Lind­gren  mena­de att bud­ska­pet om utö­va barm­här­tig­het ofta är en anled­ning till att någon vill söka inträ­de, men att inte alla för­står hur begrep­pet barm­här­tig­het skall tol­kas. Många tol­kar det som att “gå ut på stan och sam­la in peng­ar till behö­van­de.” Men att utö­va barm­här­tig­het är en myc­ket mer ingri­pan­de och häng­er på att den nya bro­dern för­står att det det även hand­lar om hans per­son­li­ga omda­ning och syn på barm­här­tig­hets­ar­be­te.
Ulf Lind­gren mena­de att utö­va barm­här­tig­het, det är att i den all­män­na värl­den göra något för and­ra utan att räk­na med att få något i gen­gäld. Och att det är en sak som man skall strä­va efter att få de sökan­de att inse innan recep­tio­nen.
En annan sak som dis­ku­te­ra­des var de nya brö­der­nas förs­ta intryck av logen.
Att tidigt ge dem en vik­tig upp­gift så att de snabbt kom­mer till­ba­ka till loge men ock­så kän­ner att de är en del av dem.
En idé som for genom luf­ten var t ex. att låta den nyan­tag­ne vid näs­ta loge hål­la tal till reci­pi­en­den.
Likaså dis­ku­te­ra­des de nya yng­re brö­der­nas för­kun­ska­per bibeln. I Lin­kö­ping finns idéer om en bibel­sko­la, vil­ket skul­le göra ritu­a­ler­na och sym­bol­språ­ket mer lätt­fatt­li­ga för reci­pi­en­ter­na.

Johan­nes Söder­berg var myc­ket nöjd när vi fyra läm­na­de stam­hu­set och vin­ka­des av Ulf Lind­gren.

– Fan­tas­tiskt bra och inspi­re­ran­de möte med dig bro­der Ulf, tac­ka­de han när Ulf vin­ka­des av oss från stam­hu­sets gård.

Text och foto:Håkan Wasén

 

Sök i arkivet