Tankar i vintertid

I sön­dags ställ­de vi om kloc­kan till vin­ter­tid och alla morgontröt­ta fick sova en tim­me läng­re. Det inne­bär dock att kväl­lar­na blir mör­ka­re men istäl­let så kom­mer mor­gon­lju­set tidi­ga­re. Inom vår orden hyl­lar vi det lju­sa och det vack­ra men vär­jer oss inte hel­ler för det som är mörkt och svårt. I det lju­sa finns det all­tid ett stråk av svär­ta och i det mör­ka finns det all­tid en strim­ma av ljus hur hopp­löst än det ser ut. Det vill fri­mu­re­ri­et lära ut och det är det vi ska bära med oss ut i den all­mä­na värl­den.

Vi går även mot lju­sa­re tider och i en av sta­dens affärs­ked­jor har man redan bör­jat med jul­skylt­ning. Aning­en tidigt tyc­ker under­teck­nad som anser att julen bör­jar i och med att St Jacob har sin vack­ra jul­loge i bör­jan av decem­ber. Julen är själv­klart en stor gläd­je­käl­la med mat, umgänge och pre­sen­ter till nära och  – låt oss även tän­ka på de som har det säm­re än oss.

Jag tän­ker på de tig­ga­re som finns ute i cen­tra­la Lin­kö­ping. De står där som fyr­bå­kar med sina buck­li­ga papp­mug­gar och ber om en slant eller två. De är vare sig offer för män­ni­sko­smugg­la­re, tju­var eller knar­ka­re utan romer från Bul­ga­ri­en som kom­mit hit för att söka skydd och hjälp då de är för­följ­da i sitt hem­land. Det­ta berät­ta­de Cityka­pla­nen och utveck­lings­sam­ord­na­ren på Stads­mis­sio­nen Staf­fan Jons­son för mig nyli­gen. Pre­cis som i någon av våra ritu­a­ler så får de oss att tän­ka till på vår egen roll och hur vi ska age­ra som med­män­ni­skor och fri­murar­brö­der i den all­män­na värl­den. Att vi ska bry oss om våra med­män­ni­skor oav­sett hud­färg eller här­komst.

Jer­ry Prütz
S:t Andre­as­lo­gen Den Gyl­le­ne Cir­keln, Lin­kö­ping

 

Sök inlägg