Persisk poesi

Även för en fri­mu­ra­re är det tillå­tet, kanske till­råd­ligt, att söka vis­dom utan­för ritu­a­ler­na. Vår tolk­ning av dem kan rent av få stör­re djup om vi även söker i and­ra käl­lor. En sådan finns hos en per­sisk mate­ma­ti­ker, ast­ro­nom och poet, Omar Khayy­am. Han föd­des 1048 i Neys­ha­bur, som lig­ger i nord­öst­ra delen av nuva­ran­de Iran, ca 20 mil från grän­sen till Afgha­nis­tan.  Han är mest känd för att ha kon­stru­e­rat en myc­ket exakt kalen­der och för att ha skri­vit ”Rubaiy­at” (Fyra­ra­ding­ar). I des­sa utveck­la­de han sin käns­la för san­ning och rätt och avsky mot fals­ka pro­fe­ter och sken­he­lig­het. Möj­li­gen kan han upp­fat­tas som epikuré, med lik­nan­de bud­skap som i GT:s Pre­di­ka­ren 8:15: ”Ät, drick och var glad!”, men kan nog sna­ra­re beteck­nas som en sto­i­ker med humor.

Edward Fitz­Ge­rald (1809−1883) har gjort en kon­ge­ni­al (tror jag) tolk­ning till eng­els­ka av 101 av de ursprung­li­ga fle­ra hund­ra fyra­ra­ding­ar­na. Stro­fer­na, som inte är sam­man­häng­an­de, men ibland är fle­ra i följd med lik­nan­de tema, består av fyra rader med sinse­mel­lan över­ens­stäm­man­de, men vari­e­rad, proso­di (unge­fär ’sats­me­lo­di’). Alla rader­na kan vara rim­ma­de, men i regel är tred­je raden avvi­kan­de. Här föl­jer någ­ra exem­pel.

48
A Moment´s Halt – a momen­ta­ry tas­te
Of BEING from the Well amid the Was­te –
  And Lo! – the phan­tom Cara­van has reach´d
The NOTHING it set out from – Oh, make has­te!

74
YESTERDAY This Day´s Mad­ness did pre­pa­re;
TO-MORRROW´s Silence, Tri­umph, or Despair:
 Drink! for you know not whence you came, nor why:
Drink! for you know not why you go, nor whe­re.

93
Indeed the Idols I have loved so long
Have done my cre­dit in this World much wrong:
  Have drown´d my Glo­ry in a shal­low Cup,
And sold my Repu­ta­tion for a Song.

I sam­man­hang­et har jag sett en intres­sant defi­ni­tion på lyc­ka!
Att ha något (någon) att tyc­ka om.
Att ha något att göra.
Att ha något att hop­pas.

Någon­stans där lig­ger kanske hem­lig­he­ten med fri­mu­re­ri­et – och filo­so­fin.

Text: Rune Carls­son

Sök inlägg