Gudsbevis

Anselm av Canterbury fick sitt tillnamn som ärkebiskop av Canterbury från 1093 till 1109. En av hans efterträdare, Thomas Becket, mördades i katedralen år 1170. Den händelsen påstås ibland ha inspirerat till den så kallade Hiramlegenden, som uppstod i engelskt frimureri omkring 1730, men detta sagt bara i förbigående. Ärendet är här istället att, om… Läs mer

Läs mer

Utveckling eller anpassning

Som bekant har vår Orden en värdegrund, som skall utgöra ett stöd i vår strävan att förbättra oss själva. Ursprungligen uppfattades denna förbättring säkerligen som en utveckling mot att bli bättre kristna. Det gäller fortfarande, men i dagens individualistiska värld är det tänkbart, att medlemmarna har egna, delvis andra mål för sin förbättring. Jag har… Läs mer

Läs mer

Vishetens begynnelse

I ett tidigare inlägg kastade jag mig över frågan ”Vad är kunskap”. Nu dristar jag mig till att angripa en om möjligt ännu svårare fråga: ”Vad är vishet”. Samma ämne som i mitt förra inlägg behandlas i en nyutkommen bok, Kunskapssynen och pedagogiken, med professor Magnus Henrekson som redaktör. Där kritiseras det paradigm, som den… Läs mer

Läs mer

Vad är kunskap?

Om jag har förstått saken rätt, vill vår Orden förmedla kunskap av något slag. Som nitisk frimurare ville jag förkovra mig, och googlade: ”Vad är kunskap”. Jag blev inte mycket klokare. Ett uppslag var emellertid, att kunskap kunde ha något med vetenskaplig metod att göra. Det verkade lovande, eftersom frimureriets ibland sägs ha sin upprinnelse… Läs mer

Läs mer

Broderskap

Caritas skall sättas i centrum. Det säger Fredrik Ekblom, nyligen installerad ordförande i Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg. Han är också konsekvent. Vid installationsmiddagen var placeringen fri. Fredrik ville betona broderskapets betydelse. Broderskap, jämlikhet och caritas hänger ihop. Caritas är den tredje teologiska dygden i den latinska triaden: Fides, spes, caritas. Vi kan läsa om den i… Läs mer

Läs mer

Bibelkunskap

På många håll och sätt firas nu: ”Reformationen 500 år.” Det går knappast att förbigå Bibeln, om man vill förstå vad reformationen handlade om. Andra må tala om Bibelns innehåll. För egen del tänker jag påminna om några viktiga översättningar. Reformationen handlade bland annat om en önskan att få läsa Bibeln på det egna språket.… Läs mer

Läs mer

Variationer

Brexit, Last night of the Proms och Edinburgh Military Tattoo säger något om brittiskt kynne. Jag försöker hålla mig uppdaterad, och har förstått att det är skillnad mellan brittiskt och engelskt. Här tar jag fasta på det engelska, och övergår raskt till skillnader, men också vissa likheter, mellan engelskt och svenskt frimureri. En påtaglig skillnad… Läs mer

Läs mer

Kunskap

I tidigare inlägg har jag hävdat, att de som konstruerade Den svenska riten troligen påverkades av Immanuel Kant (1724-1804). Hans tänkande märks i ritualerna, främst då hans etiska teorier, men även, som jag strax skall visa, hans kunskapssyn. Det finns förstås många andra sätt att betrakta det vi håller på med, men nu tänker jag,… Läs mer

Läs mer

Vår kristna grund

I ett tidigare inlägg: ”Förnuft och känsla”, har jag försökt beskriva en begreppsvärld, som kan ha påverkat hertig Karl och hans närmaste krets när de utvecklade den svenska riten. Frågan är om vi, som har helt andra erfarenheter än de, kan tolka deras skapelse på det sätt de tänkte sig. Vårt frimureri är kanske ett… Läs mer

Läs mer

Förnuft och känsla

Ett ofta hört påstående är att frimureriet har sitt ursprung i upplysningstidens idéer. Det är en sanning med modifikation. Frimureriet uppstod på de brittiska öarna omkring 1600 och fick en fastare struktur 1717, när den första storlogen grundades i London – alltså före upplysningen eller åtminstone under dess tidiga barndom. Denna struktur och en hel… Läs mer

Läs mer