Tyst lugn och fossilfri frimurartur på Sommen

Platserna på det soliga fördäcket fylldes snabbt och vi fick njuta av en nästan ljudlös färd över Sommens blanka vatten. Foto: Håkan Wasén
Platserna på det soliga fördäcket fylldes snabbt och vi fick njuta av en nästan ljudlös färd över Sommens blanka vatten. Foto: Håkan Wasén

Trots förutsägelser om dramatiskt väder med åska och regn genomfördes Det Gamla Gardets utflykt till Sommen i strålande sol. Men när den siste bordade bussen för hemfärden kom första regndroppen.

Efter veckor av strålande sol och varmt väder såg det inte så bra ut vädermässigt inför Det Gamla Gardets utflykt med damer till Sommen.
Meterologerna talade om kallfronter åska och skurar. Men av det syntes intet när totalt 50 resenärer bordade bussen i Linköping för färd till ångbåtskajen i Tranås.

Stina Söderlund underhöll med information om sevärdheter längst resan. Alla fick bland annat veta varför den heliga Birgitta står staty längst vägen.
Höjdpunkten på resan skulle vara en färd på Sommen med den vedeldade 114-åriga ångbåten Boxholm II.
Platserna på det soliga fördäcket lockade och tog snabbt slut när vi bordade fartyget i Tranås..
Så blåste kapten Håkan Liif i ångvisslan och plingade med maskintelegrafen till maskinisten Göran Börling.
Denne vred på kranar och vred, ångcylindrarna började röra på sig och så gled Boxholm II sakta ut från bryggan.

Gösta Börling maskinist och rederiets "allt-i-allo" är stolt över sin fina ångmaskin från 1904. Foto: Håkan Wasén
Göran Börling maskinist och rederiets ”allt-i-allo” är stolt över sin fina ångmaskin från 1904. Foto: Håkan Wasén

Många väntade nog på ett ”motorljud” men icke. Nästan ljudlöst flöt Boxholm II fram på vattnet driven av den 2-cylindriga ångmaskinen, en compound-maskin av skotsk typ. Både ångmaskin och båt byggdes 1904 på Ljunggrens mekaniska verkstad i Kristianstad.
Den som funderade på hur Boxholm II kunnat ta sig till insjön Sommen fick av kapten veta att den kom i delar och monterades ihop vid Sommens strand.
– Hon gick först som bogserbåt och drog timmer och pråmar med timmer berättade kapten Håkan för oss.
Sedan 1966 går hon enbart som passagerarfartyg. Idag drivs hon av ett rederi med Boxholms, Ydres,

Vår kapten Håkan Liif både styrde 114-åringen och berättade om sevärdheterna längst vägen. Foto: Håkan Wasén
Vår kapten Håkan Liif både styrde 114-åringen och berättade om sevärdheterna längst vägen. Foto: Håkan Wasén

Tranås kommuner och föreningen ångbåtens vänner som delägare. Vi fick veta det mesta t.o.m. att hon hade olika djupgående beroende på hur folk satt sig i båten.
Turen tog oss ut förbi Blåvik med kurs Sommen. En timmes färd under vilket hon förbrukade en halv kubikmeter ved.

Gösta Börling langade in ungefär en kubikmeter ved under vår färd Tranås Sommen tur och retur. Foto: Håkan Wasén
Göran Börling langade in ungefär en kubikmeter ved under vår färd Tranås Sommen tur och retur. Foto: Håkan Wasén

-Jag brukar lassa in sådär en 10 vedträn åt gången, berättade maskinisten Göran Börling.
I maskinen var det förstås varmt men en härlig miljö för den som gillar teknik och maskiner.
Ångmaskinen pyste, välsmorda, pistonger rörde sig fram och tillbaka för att i det närmaste ljudlöst ge båten bekväma 7 knops fart.
-Maskin har delvis renoverats och vi har fått bl. a nya stödlager till propelleraxeln, berättade Göran och lassade in ett långt vedträ.
Ved går det åt,en halv kubikmeter per timme, men man kommer nu att bygga ett vedförråd i Tranås för att slippa köra till annan hamn för att lasta.
Efter en timmes ljudlös och ”garanterat fossilfri” färd på Sommens nästan spegelblanka vatten kom vi fram till konferensanläggningen ” Lugnalandet” i Sommen.
Kapten förde elegant in Boxholm II till bryggan.
Där väntade lunchen, kalkon med en god örtsås,

Kalkon och örtsås mötte Det Gamla Gardet i "Lugnalandet". Foto: Håkan Wasén
Kalkon och örtsås mötte Det Gamla Gardet i ”Lugnalandet”. Foto: Håkan Wasén

Och vädret fortsatte att vara bra även om lite hotande moln syntes söderut.
Återfärden gick dock, mestadels i strålande sol medan kapten berättade om sevärdheterna längst stranden bl. a Sommanäs, det f.d. sanatoriet som är renoverat men som ännu inte fått ett nytt användningsområde.
Golfarna sneglade aningen längtansfullt mot Tranås golfbana som stryker alldeles intill vattnet. Sedan en lika fin angöring vid bryggan i Tranås. För kapten Liif i samarbete med maskinisten Börling kunde  verkligen konsten att angöra en brygga.
Och precis när Uffe Winquist som siste man gick på bussen, fick han en regndroppe i skallen.
Och massor av den varan fick vi uppleva bara någon timme efter hemkomsten till Linköping.
Härlig resa! summerade alla och tackade Claes-Henric Löftgren , Stina Söderlund och Sten Ekenby.

Text och foto: Håkan Wasén