Konservativ eller liberal

Konservativ liberal

I ett tidigare inlägg, Tro eller vetande, har jag påstått att våra ritualer har betydelse på åtminstone tre sätt. De är grunden för vår verksamhet, de talar om konstruktörernas idévärld och de ger oss anledning att fundera över om och hur deras idéer är, eller kan bli, relevanta för oss idag.

Doktoranden i statskunskap, Johan Wennström, skriver i SvD den 27 februari om Vart är konservatismen på väg? Artikeln tycks ge mig stöd för en tanke, att våra traditionsbundna och i stort sett oförändrade (konservativa) ritualer från år 1800 kan ge ett gott stöd för våra (liberala) spekulationer om livsvillkoren i vår egen tid. Jag har berört det temat i ett ännu tidigare inlägg, Upplysning och religion.

Wennström protesterar mot påståenden från en del postmoderna och politiskt korrekta ”tänkare”, att konservatismen skulle vara antiliberal. I frihetens namn vill de hindra debatt om allvarliga samhällsproblem, de försvarar identitetspolitik och förnekar människans natur till förmån för sociala konstruktioner. Under tidigare paradigm, som gällde allmänt till för åtminstone några decennier sedan, ansågs tvärtom att det i upplysningens tänkande fanns starka inslag av liberalism, men också av konservatism.

På hemsidan kan vi läsa att Orden är för tolerans, jämlikhet och individens frihet – upplysningsideal, med, får man alltså förmoda, såväl liberala som konservativa inslag.

Wennström hänvisar till den irländsk-brittiske statsmannen, Edmund Burke (1729-1797), som anses vara konservatismens fader. En av hans principer var att människan bör bejaka sina ”fördomar”. Han menade att den enskilda individen har begränsad kunskap, men att vår art genom historiens gång har samlat på sig gemensamma kunskaper och erfarenheter, som yttrar sig i vanor, traditioner och intuitioner. Dessa kan inte alltid förstås rationellt av var och en, men är trots detta viktiga för samhällets bestånd (och säkert för organisationer som vår Orden).

Denna idé hos Burke påminner om psykologen Jonathan Haidts forskning om moral, redovisad i The Righteous Mind, USA, 2012. (Jag har refererat till den i ett inlägg 2013, På vetenskaplig grund. Det borde gå att hitta i arkivet eller med sökfunktionen för ”Fyrans” flik Tankar och reflektioner.) Enligt Haidt existerar det i alla mänskliga samhällen ett antal moraliska värden, som alla har en evolutionär grund: frihet, rättvisa, omsorg, lojalitet, auktoritet och helighet. De utgör en sorts kollektiv visdom, men är beroende av genetiska faktorer, personliga erfarenheter och kulturella omständigheter. Konservativa individer tenderar att uppskatta samtliga värden, medan liberala främst uppskattar de första tre.

Wennström hävdar att alla dessa värden är viktiga. Han utgår från att det inte går att bygga ett samhälle bara på frihet, rättvisa och omsorg. Som jag läser våra ritualer lägger de också stor vikt vid lojalitet, auktoritet och helighet? Ritualen ger alltså besked, men det är vi frimurare som skall tolka och förverkliga dem – och vi måste vi ta ansvar för våra slutsatser, eftersom vi antas vara individer med en fri vilja.

Rune Carlsson