Detta är SLE: Ett ”vargbett” som kan ge allvarliga skador

Fyran har tittat lite närmare vad som ligger bakom ett av de projekt som får bidrag av Gustav V:s och drottning Victorias frimurare stiftelse, ”Systemus Lupus Erytematosus (SLE)”, vargbett och jakten på ”osteopontin”.

Peter Möller delar ut 200 000 kronor till Christopher Sjöwalls team.Pengar som kan leda till en tidigare behandlibngt med mindre men för patienten.Foto:Håkan Wasén
Peter Möller delar ut 200 000 kronor till Christopher Sjöwalls team.Pengar som kan leda till en tidigare behandling med mindre men för patienten. Foto:Håkan Wasén

Stiftelsen har siktat in sig mycket bl.a. på forskningsprojekt kring sjukdomar vilka huvudsakligen drabbar äldre som Alzheimer, men även annan forskning som rör vårdproblematik.  Ett av årets stipendier gick dock till forskning i Linköping som kan bespara patienten lidande och även spara vårdkostnader.

300 östgötar, av dem uppåt 90 procent kvinnor, lider av sjukdomen SLE. Den har fått sitt latinska namn, efter de utslag som kan uppstå i patientens ansikte och som skulle, kunna liknas vid vargbett. Men utslaget kallas oftare fjärilsexantem eftersom de kan få utseende av en fjäril i ansiktet hos drabbade.

Ett av symtomen är så kallad fjärlilsexantem som ger ett fjärilsliknande utslag i ansiktet.
Ett av symtomen är så kallad fjärlilsexantem som ger ett fjärilsliknande utslag i ansiktet.

Sjukdomen kan ge en rad olika symptom och manifestationer men enligt Christopher Sjöwall, docent och överläkare vid Reumatologkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, har vi uppmärksamma och duktiga distriktsläkare med kunskap om när det är dags att remittera till reumatologspecialist för vidare utredning.

– SLE är en så kallad autoimmun sjukdom där immunförsvaret som ska skydda oss från virus- och bakterieinfektioner angriper kroppsegen vävnad. I huvudsak drabbar SLE kvinnor och den går i så kallade skov, berättar han.

Men även män kan drabbas och de har ofta en svårare sjukdom med mer skador på inre organ, t.ex. njurar.

Sjukdomen antas ha genetiska orsaker men även vissa miljöfaktorer spelar in, t.ex. exposition för solljus.

– Mekanismen bakom sjukdomen är hög nybildning av celler, och celler som dör i högre hastighet än man förväntar sig, berättar Christopher Sjöwall.

Så här kan akut SLE se ut när kroppen på grund av SLE inte klarar skräphanteringen av döda celler.
Så här kan akut SLE se ut när kroppen på grund av SLE inte klarar skräphanteringen av döda celler.

– Det system kroppen har för omhändertagande av döda celler blir överbelastat och då bildar delar av vårt immunförsvar antikroppar riktade mot ”cellskräp” som egentligen skall städas bort.

Enligt Christopher Sjöwall bildas det då komplex bestående av antikroppar och cellskräp vilka kan fastna i hjärta och lungor och orsaka inflammation.

Några av de mest fruktade effekterna är påverkan på njurarna. 30 procent får njurskador vilket i svåra fall kan leda till livslångt behov av dialys alternativt transplantation. Solkänsligheten och solutlöst inflammation är väldigt vanligt. Förutom fjärilsutslag i ansiktet kan patienten också få utslag på andra delar av kroppen. Den drabbade kan också få sårbildning i munhålan. Artrit med ömma och svullna leder är frekvent förekommande.

Ofullständigt behandlad SLE kan även påverka kärlsystemet och ge upphov till bl.a. stroke och hjärtinfarkt. Nästan häften har också haft hjärt- eller lungsäcksinflammation.

SLE kan vidare orsaka epilepsi och psykossjukdom men det drabbar inte lika många patienter av svenskt ursprung utan är vanligare hos patienter med ursprung från andra världsdelar. Etniciteten har således stor betydelse för sjukdomen. Benmärgspåverkan är också vanlig.

Problemet är att många symptom också kan härröra från andra sjukdomar. Därför har man fastställt elva kriterier för sjukdomen. Kan man konstatera fyra av dem hos patienten så anses SLE-diagnosen vara bekräftad.

Den forskning stipendiemedlen går till handlar om jakten på en markör, ”osteopontin”, som ge information om sjukdomsförloppet hos en patient.

– För oss är det viktigt att veta var patienten befinner sig i sitt sjukdomstillstånd, säger Christopher Sjöwall.

– Med rätt medicinering och rätta doser medicinering kan man förhindra utveckling av organskada. Vår utmaning är att veta om det är en patient som löper hög risk att få allvarlig sjukdom eller en patient som sannolikt har ett gynnsamt förlopp. Här saknar vi idag markörer som kan hjälpa oss.

Under tio år har man samlat data från Östergötland om hur sjukdomen dabbat uppemot 300 patienter i Östergötland.

Intresset riktas mot ”osteopontin”.

– Det är ett protein i cirkulationen som kan påverka immunceller att producera de här antikropparna och vi vill undersöka dess roll, säger Christopher Sjöwall.

Nu skall vi använda pengarna för att få tillgång till en stor databas så får veta mer om hur SLE drabbar patienter i hela världen, säger Christopher Sjöwall.. Foto:Håkan Wasén
Vi skall använda stipendiet för att få tillgång till en stor databas så får veta mer om hur SLE drabbar patienter i hela världen, säger Christopher Sjöwall.. Foto:Håkan Wasén

Man har hittat tecken på att ämnet kan vara en markör hos nyinsjuknade patienter. Det var också vanligare med höga nivåer hos patienter som hade svår sjukdom med organskador.

Man har också tittat på dem som fått hjärtinfarkter, stroke och proppar och där fanns också en hög nivå av osteopotin.

– Det vi kommer att använda pengarna till är att knyta våra resultat till en världsomspännande grupp, berättar Christopher Sjöwall.

– Där vi skall försöka bekräfta våra fynd. Vi vet att etniciteten spelar stor roll och vi vill se om kan visa vad som händer patienten om fem år.

Tanken är att jämföra data på patienter in olika stadier av sjukdomen. Målet är att se om man genom ett blodprov skulle kunna avgöra hur man skall behandla patienten och hur ofta det behövs. På detta sätt hoppas Sjöwall att man i framtiden ska kunna skräddarsy behandlingen för patienter med SLE.

Text och foto:Håkan Wasén