”Dejelig” Gripen-resa till Danmark gav mersmak

Det är ”dejeligt” att åka på loge i Danmark.
Den delegation som åkte till Köpenhamn från Den Gyllene Gripen till OM-installationen i logen CFO, Cubus Frederici Octavi, upptäckte att det smarriga danska smörrebrödet levde upp till sitt rykte likaså den danska gästfriheten.Men även resan i sig fylldes av nyttiga diskussioner om vårt frimureri.

Det sedvanliga paradfotot med nya och gamla OM i CFO där också Magnus Thorén,UIlf Winquist Torbjörn Boström och Claes-Göran Strömberg var med.

Den Gyllene Gripen har i 57 år haft ett vänutbyte med den danska logen Cubus Frederici Octavi vars bröder gjort återkommande besök i Linköping.
Så det var en självklarhet att ett antal bröder åkte ned till Köpenhamn för att närvara vid installation en av logens nye ordförande mästare Mogens Mortensen. Vi var Torbjörn Boström, Anders Eklund, Lennart Fahlén, Claes-Göran Strömberg, Tord Söderlund,  Magnus Thorén, Ulf Winquist, Göran Leth, Urban Sandberg, Christer Lindfors och undertecknad Håkan Wasén.

Resemedlet var snabbtåget till Köpenhamn med avgång klockan 10.01. Det kom iväg med viss försening och skulle ankomma till Köpenhamn klockan 13,21.

Vi tågade glatt till Köpenhamn på olika sätt och avslutade med pendeltåg.

Det blev en angenäm resa från full vinter i Linköping till ett Köpenhamn med liten vårkänsla. Redan under resan började en av resans stora behållningar, diskussionerna kring vårt frimureri. Givetvis utan att beröra det innehåll som inte får yppas utanför logen.

Väl framme så ledde vår OM Torbjörn Boström sin flock till biljettautomaten för pendeltågsbiljetter så att vi kunde fortsätta tågresan men nu med pendeltåg.Besöksdelegationen bodde på hotell Österport alldeles intill spåren men tågen störde inte speciellt mycket.

Hotellet hade valts på grund att det bara tog 15-20 minuter att per fots ta sig till det danska stamhuset på Blegdamsvej.
En jättelik och stram byggnad från 1924 i den ”klassiska stil” som blev populär under mellankrigstiden.

För flera av bröderna var det första besöket i en dansk loge. Det som var mest annorlunda var att våra danska bröder bar hög hatt. Hattar som förvarades i små skåp i stamhuset. Det såg nästan ut som ett stort kolumbarium.*

Vi samlades i ”Pergolan” där det gavs tillfälle att få en Tuborg. Där fick vi också, av kvällens CM broder Klavs Kofoed, veta att vi skulle slussas in i gradordning. Våra förutvarande, nuvarande och tillträdande mästare hade hedersplatser långt fram i lokalen.

Vi övriga fick söka upp bröder med samma band och följa dem för att se var vi skulle sitta.

Logen hölls i grad IV-V och innehållet var detsamma med en väsentlig skillnad, språket och de höga hattarna.

Efter lite över en timme i lokalen slussades vi ut igen till den väntande middagen. Vår OM Torbjörn fick givetvis sitta vid det stora honnörsbordet.Traditionsenligt startade middagen med ”Dronningens skål”.

En syn som fick det att vattnas i munnen på oss i Köpenhamn.

Sedan bars stora fat med läckra smörrebröd in och ställdes på borden. Det fanns smörrebröd av alla olika slag. Lax, räkor, rostbiff, panerad fisk och mycket annat. Allt detta nedsköljt med gott öl från båda huvudkonkurrenterna Carlsberg och Tuborg.

Och som grädde på moset ”den lille” för dem som önskade. Den gjorde skäl för sitt namn för det var 2-centiliters men i det var precis lagom eftersom en lång resa alltid sätter lite trötthets-spår.

Det hölls tal på danska men det var inte alltid man förstod allt som sades.

Däremot gick vårt bidrag från Den Gyllene Gripen som en dans.

Claes Göran, Lennart, Magnus och Torbjörn framförde nämligen en hyllningsång med specialskriven text till både den avgående och tillträdande danske ordförande mästaren.

Torbjörn Boström överlämade både en fysisk gåva och tillsammans med bröderna Magnus,Lennart och Claes-Göran en sånglig till nye OM Mogens Mortensen.

Sången och efterföljande skål möttes av danska ovationer. Torbjörn Boström överlämnade även en gåva.

I det danska programmet stod något om att det skulle bli ytterligare ett musikinslag under kvällen.

Middagslokalen var stor, rymde 180 personer och var faktiskt storleksmässigt i nivå med Linköpings matsal inklusive baren.

I ena änden stod en flygel och in trädde en pianist, Lauritz Dragsted och en ung sångerska Simone Sand. Två av Dannmarks mest lovande musiktalanger.

Lauritz slog an med ett dundrande ackord som åtföljdes av Simones sopran.

En ”silverstämma” som fyllde den stora lokalen ända bort till oss som satt längst ifrån. Fullständigt klockrent kom musik av Bernstein med flera.
De blev stående ovationer och extranummer.

Lennart Fahlén och Tord Söderlund samlar krafterna inför det härliga urvalet av smörrebröd.

Hur får man tag på en sådan sångerska frågade vi oss.

Klavs Koefod, ceremonimästare i CFO, är en hejare på kontakter, berättade Claes-Göran som känner Klavs mycket väl.

– Jag kunde inte låta bli att spela in henne, kanske det kan visas på Fyran?(se länk nedan)

Vi vandrade hemåt mätta i både mage och själ men kvällen fick en oväntad fortsättning. Vi var så tagna av kvällen att vi inte kunde sova.  Vi satte oss ned med lite drickbart och tilltugg. Det blev utmärkt tillfälle för alla, från erfarna brödet i tian till sexan att utbyta tankar och reflexioner kring vårt frimureri.  Något som diskuterades var bl a det faktum att danska bröder inte bär gradband vid brödramåltiden. Är det positivt med tanke på att att alla blir mer jämlika i matsalen, eller medför avsaknad av gradbetekcning en risk för att logehemligheter kan läcka ut av våda?

Många goda idéer vädrades och det var också ett tillfälle för Den Gyllene Gripens tillträdande OM Magnus Thorén att berätta något om den kommande uppgiften.

Vad är ett Köpenhamnsbesök utan ”röde pölser”? tyckte Göran Leth.

Nästa dag hann vi med en tur på ”Ströget” och broder Göran Leth fick chansen att köpa några ”röe pölser” och vi andra att ströga lite.

Hemresan blev behaglig eftersom vi precis till frukosten fick beskedet om André Myhrers guldmedalj i OS. Likaså ytterligare tillfällen att umgås och prata.
Än består minnet av smörebrödsmiddagen på grund av en fråga några av oss ställde sig under middagen. På nästan samtliga smörrebrödstallrikar återstod ett enda smörrebröd med samma pålägg vid middagens slut. Vad hade smörrebrödet för pålägg?

Text: Håkan Wasén

Foto: Claes-Göran  Strömberg, Tord Söderlund och Håkan Wasén.

Se Claes-Görans film här: saND2

*Kolumbarium av det latinska columba, duvslag. Används även som beteckning på nischer där urnor med avlidnas aska förvaras.