Broderskap

Caritas skall sättas i centrum. Det säger Fredrik Ekblom, nyligen installerad ordförande i Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg. Han är också konsekvent. Vid installationsmiddagen var placeringen fri. Fredrik ville betona broderskapets betydelse. Broderskap, jämlikhet och caritas hänger ihop.

Broderskap
Den barmhärtige samariern. Etsning av Jan Luyken (1649-1712).

Caritas är den tredje teologiska dygden i den latinska triaden: Fides, spes, caritas. Vi kan läsa om den i 1 Kor 13:13: ”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.” Caritas ligger nära barmhärtigheten. En bra beskrivning finns i Luk 10:25-37. Den laglärde frågade: ”Och vem är min nästa?” Jesus svarade med liknelsen om den barmhärtige samariern. Därefter ställde han motfrågan: ”Vilken av dessa tre (en präst, en levit och en samarier) tycker du var den överfallne mannens nästa?” – ”Den som visade honom barmhärtighet.” – ”Gå du och gör som han!”

I Gal 3:28 kan vi läsa: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” Paulus talar om att lagens uppsikt har begränsningar. Tron går före lagen. Texten har tolkats som ett stöd för jämlikhet, till och med för jämställdhet, men innebörden är nog snarare, att vi inte skall förhäva oss. Löftet gäller alla.

Broderskap och kärlek är rikt beskrivna i bildkonst och litteratur. Ett exempel är An die Freude, Friedrich Schillers berömda ode. Ludwig van Beethoven använde delar av det för slutkören i sin nionde symfoni. Freude kan där syfta på såväl glädje som frihet, kärlek, broderskap och en ideal tillvaro.

Freude, schöner Götterfunken
Tochter aus Elysium

Alle Menschen werden Brüder
Wo dein sanfter Flügel weilt

Inget att undra på att musiken, dock utan beledsagande text, har antagits som EU:s officiella hymn. Hoppet om mänsklighetens förbrödring är underförstått.

Hoppet om den ideala tillvaron finns också i William Blakes Jerusalem, numera mest hörd med musik av Sir Hubert Parry, till exempel i Last Night of the Proms.

And did the Countenance Divine
Shine forth upon our clouded hills?
And was Jerusalem builded here
Among these dark satanic mills?

I anslutning till en legend om att Jesus en gång visade sig i England, och Uppenbarelsebokens beskrivning av ett kommande lyckorike, talar Blake om industrialismens baksidor och hoppet om en bättre framtid. Mera indirekt talar han om Franska revolutionens ideal: Frihet, jämlikhet och broderskap.

Hur kan dessa texter och tanken om broderskap passa in i de frimureriska idealen – går sådant att reda ut, utan att gå in på ritualen? Bilden är inte helt klar! 1700-talets franska frimurare har ibland beskyllts för att ha uppmuntrat revolutionen. Det finns inga belägg för det, men jämlikhetsidealen fanns där. Alla bröder, inte bara de med adlig härkomst, fick bära värja i logen. Så var det förmodligen även i Sverige. En brist i jämlikheten var dock, att de högsta graderna länge var förbehållna adelsmän.

Att det fortfarande finns en hierarki i Frimurarorden är ingen hemlighet. Även kärleken har faktiskt en hierarki. Guds kärlek till oss är störst (Rom 8:31ff). Därefter kommer vår kärlek till Gud och sedan kärleken till vår nästa (Mark 12:30-31). Men i Ingmar Bergmans uppsättning av Mozarts Trollflöjten ställs kärleken mellan en kvinna och en man högst.

På kärlek kommer allting an.
Gudomens verk är kvinna och man.

Recitativ: I den sanna kärleken mellan två finns vishetens begynnelse.

På motsvarande sätt finns en hierarki i barmhärtigheten. Den som redovisas här är indelad i stigande värde efter hur den utövas:

Efter tillsägelse.
Av fri vilja.
Med egen uppoffring.
Utan tanke på erkänsla.
Utan att vara känd av mottagaren.

Ingen av nivåerna är att förakta. Det brukar vara så med hierarkier. Oavsett position drar alla sitt strå till stacken.

Till de större värdena i vårt frimureri hör, enligt min mening, den visade gemenskapen. Jag har aldrig upplevt att någon broder skulle anse sig vara mer broder än någon annan. Men vi är förstås olika. Alla är olika, men ändå jämlika. Så är det åtminstone utanför ritualen. Vad ritualen säger får bedömas av den som vill och kan.

Rune Carlsson