Gamla manuskript

Det senaste tillskottet i mitt bibliotek är en specialutgåva av King James’ Bible från 1611. Mitt exemplar trycktes 1951. Det inleds med en intressant redogörelse för frimureriets ursprung och för budskapets kopplingar till Bibeln.

När den första Storlogen grundades av fyra loger i London 1717, fanns omkring 200 andra loger i England. Deras verksamhet styrdes av vad som nu kallas Old Charges. Sådana förekom redan hos medeltida operativa masons. Boken placerades centralt, kanske på ett altare, förmodligen mera av symboliska skäl än för att markera att de bokstavligen skulle styra logens arbete. Salomos tempel ingick också i symboliken. Det markerade byggnadskonstens urgamla anor och vikten av yrkesskicklighet för ett lyckat resultat. Att frimureriets historia skulle sträcka sig ända från biblisk tid föresvävade nog ingen. Namn och företeelser har alltid använts som symboler. Exempelvis torde inte någon i Sjuhäradsbygden hävda, att Ulrika Eleonora hade mycket mer än en symbolisk betydelse för namnbytet från Bogesund till Ulricehamn.

Det äldsta, eller åtminstone mest kända,
av dessa Old Charges är Regius Poem från 1390-1425. Det börjar: Hic incipiunt constitutiones artis gemetriae secundum Eucyldem – i svensk översättning: Här börjar reglerna för den geometriska konsten enligt Euklides. Därefter följer 15 artiklar och lika många punkter, som reglerar vad mästare och lärlingar har att rätta sig efter. I avslutningen räknas de sju vetenskaperna upp: Grammatik, Dialektik, Retorik, Musik, Astronomi, Aritmetik och Geometri. Ett utdrag kan visa något om upplägget:

The ninth article sheweth full well,
That the master be both wise and strong;
That he no work undertake,
Unless he can both it end and make;
And that it be to the lord’s profit also,
And to his craft, wheresoever he go;
And that the ground be well taken,
That it neither flaw nor crack.

Bibeln fick före före reformationen inte läsas eller tolkas av vanliga människor (som för övrigt sällan kunde läsa) och när den efter Gutenberg blev ekonomiskt möjlig att inköpa för fler än ett fåtal utanför kyrkan, läste frimurare fascinerade om sin symbol, Salomos tempel, och broderade ut en historia om det. Till historien hör legenden om Hiram Abif, som enligt brittisk uppfattning konstituerar ett äkta frimurarsystem. Så vitt jag vet är den inte belagd före 1730-talet, men den kan ha sitt ursprung i frimurarnas skyddshelgon, som ofta var S:t Thomas Becket. Han var ärkebiskop i Canterbury och mördades i sin katedral 1170. Han helgonförklarades och har sin namnsdag den 29 december. Så var det även i Sverige fram till 1909, då han avlöstes av Seth, som i sin tur har avlösts av ett mera populärt namn.

Nuvarande användning av S:t Johannes som skyddshelgon är av senare datum. Den första Storlogen grundades på Johannes döparens dag den 24 juni och hade sin högtidsdag på Johannes evangelistens dag den 27 december. Old Charges på altaret ersattes efter hand av The Volume of the Sacred Law. På den avger recipienden sina löften. Han förväntas naturligtvis vara lojal mot sin loge, men framförallt sträva mot logens ideal. Även om Bibeln (eller någon annan helig text) fortfarande huvudsakligen har symbolisk betydelse, innehåller de brittiska ritualerna betydligt fler referenser till Bibeln än vad ritualen för våra arbetsgrader gör.

Engelsmännen berömmer sig av att deras ritual har utvecklats organiskt genom muntlig tradition från the Old Charges. De tvekar för övrigt att kalla den ritual, eftersom det var fråga om praktiskt arbete med sten eller senare om ett symboliskt arbete med den egna karaktären. För de ändamålen är ritualer inte de bästa verktygen. De första kända ritualfragmenten är från 1690-talet. Dr Andersons Constitutions från 1723 (reviderade 1738) är en skriftlig sammanställning av en stor mängd olika Charges. Hur organisk utvecklingen har varit därefter vet jag inte, men ritual och organisation behövde anpassas till nya förhållanden när två storloger slogs ihop 1813 till den nuvarande United Grand Lodge of England. Dess tillvaro i dagens snabbt föränderliga samhälle lär inte vara utan problem. Loger läggs ner i snabb takt på grund av sviktande intresse och svag rekrytering. Anpassningen till nya förhållanden lär fortsätta – säkert med en stark känsla för traditionerna.

Denna mycket kortfattade beskrivning av frimureriets ursprung kan naturligtvis utvecklas och modifieras. Det finns exempelvis de som hävdar att, trots att vi har hämtat många av våra symboler från operativa stenhuggare och medeltida katedralbyggare, fanns knappast frimurare i vår mening före de sista decennierna av 1500-talet. Frimureriet kan ha uppstått omkring sekelskiftet 1600, som följd av den vetenskapliga revolutionens förnuftstro, kritik mot (den katolska) kyrkans maktanspråk och reformationens omvälvningar. Av olika skäl fick religiöst och etiskt intresserade lekmän, oftast med hög social status, en hemvist i befintliga loger. Under en övergångsperiod fanns både helt operativa loger, blandade loger och rent spekulativa loger. När storloger väl grundats i England, Skottland och Irland spreds frimureriet ut över världen. Till Sverige kom det 1735, närmast från Frankrike.

Apropå Euklides. På en arbetstavla från cirkaa 1780 i Svenska Frimurare Ordens museum finns ett ritbräde med nio geometriska figurer. Tavlan visades offentligt på utställningen: ”I guld och himmelsblått” på flera muséer i Finland 1993. Utställningen har också visats i Danmark och i vår Ordens stamhus. Tavlan finns med i utställningskatalogen för alla som är intresserade. Figurerna illustrerar Euklides tredje och fjärde postulat och propositionerna: I:32, I:47, II:11 och II:14

Rune Carlsson